Morgon och natt
Spöken på min tunga.
Smakar lite, salt och
tomt.
Det skär i luften,
jag bävar.
Släcker ner.
Somnar om
-
Drömmer om henne,
hon var månen,
allting runt mig
och hon var liten,
jag var söndersliten
-
Att vakna en andra gång
är ett pussel. En
obekant process.
Tänker att jag får öppna
ett öga i taget.
Långsamt, trippar jag
på tå in i vakenhet.
Rummet är en
snöbädd och jag bländas.
-
Hela universum är, trots allt,
inte alltid emot dig
Kommentarer
Trackback
