Min resa

Jag har letat efter min hemliga plats; en fristad för mig som vilsen. En glänta i min vildvuxna skog av tankar.
Lite regn på en torrlagd slätt.
Sen slog jag upp ögonen och insåg det orubbliga i att ingenting är enkelt:
Inga platser finns att finna, att ingenting är lätt.
-
Letar bland tusen ord men alla ord är använda. Kanske vet jag bara inte.
Det smakar gammalt i munnen när jag väl lyckas prata. Varje mening som jag frambringat ska jag ångra.
Varje mening som jag fått höra ska bli en rynka i min panna.
-
Ibland, när det är alldeles för mörkt, så tror jag mig ha hittat rätt. Tror jag mig ha rott hela vägen in i land. Och en mening blev perfekt, en het slätt blev snötäckt.
-
Men så vaknar jag

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0